Cynisk romantiker

Det står "serieroman" på omslaget till Åsa Grennvalls nya bok Cynisk romantiker. Men jag vet inte hur fiktiv den egentligen är. Samma historia berättas som i hennes andra, mer uttalat självbiografiska böcker: En vilsen uppväxt, ett utanförskap och framförallt en kall, känslolös mamma. Jag tror den mamman på ett sätt eller annat varit med i alla böcker Åsa Grennvall gett ut. Hon vill förstå, hon vill få kontakt, hon vill försonas, men det går inte. Hennes mamma släpper inte in henne.

Alt-countrysångaren Jim White har en lysande låt som heter "The Wound That Never Heals". När jag läser Cynisk romantiker kommer jag osökt att tänka på den. I Åsa Grennvalls fall verkar hennes förhållande till sin mamma vara just det, såret som aldrig läker. Jag skulle vilja säga att nyckel till hela hennes serieproduktion ligger just där.

Den här nya boken består av två delar. Den första utspelar sig 1993, Åsa är en tjej som känner sig utanför, hon träffar inga killar och känner sig allmänt nere. Hennes första kille som hon längtat så länge efter visar sig vara ett svin. Den andra en velig stackare. För att få bekräftelse börjar hon kröka hårt och släpa hem killar i parti och minut. Rätt destruktivt på det stora hela.

Den andra delen utspelar sig tio år senare, till största delen hos en kompis som mår dåligt. De talar om sina liv, om psykiatri och jämför sina terapeuter medan kvartsfinalen i hockey-VM pågår. Den ödesdigra matchen där Sverige vände ett 1-5-underläge till vinst 6-5.

Cynisk Romantiker är en mycket bra bok, den hör till hennes bästa tillsammans med Sjunde våningen och den slutar hoppfullt vilket inte hör till vanligheterna i Åsa Grennvalls författarskap. På vilket sätt får ni läsa själva.

Åsa Grennvall
Romantisk cyniker
Ordfront, 2006
136 sidor