/* ----------------------------------------------- Blogger Template Style Name: Rounders Designer: Douglas Bowman URL: www.stopdesign.com Date: 27 Feb 2004 ----------------------------------------------- */

söndag, oktober 29, 2006

Chicken with Plums


Marjane Satrapis nya bok Chicken with Plums har äntligen kommit ut på engelska. Den franska utgåvan kom redan förra året och vann direkt pris för årets bästa seriealbum vid Angoulême International Comics Festival som är Europas största seriefestival.

I Chicken with Plums fortsätter Marjane Satrapi att berätta sin familjs historia. Nasser Ali var hennes mammas farbror, och en mycket framstående musiker. Han levde i ett olyckligt äktenskap som till slut kostade honom livet.

Det är en rätt ingående berättelse och jag antar att Satrapi haft tillgång till dagböcker och många andra källor. Det är en bra och intressant historia, och hon fortsätter det utforskande av sin släkt hon började i Embroderies. Det är dock inte lika bra som hennes första bok Persepolis. Hennes egen historia är för mig mycket intressantare och jag skulle gärna se att hon fortsatte med den i framtida böcker.

Men nu har hon nog inte tid med det, Persepolis ska nämligen bli film och ett smakprov på hur det kommer att se ut kan man se här.

Marjane Satrapi
Chicken with Plums
Pantheon, 2006
96 sidor

lördag, oktober 21, 2006

DMZ - On The Ground


DMZ - On The Ground av Brian Wood samlar DMZ # 1-5. Den andra boken som innehåller DMZ # 6-10 borde dyka upp i januari eller februari nästa år.

Det är framtid i USA och det andra inbördeskriget är ett faktum. USA slåss mot "The Free States", det är lite oklart vilka de fria staterna är, men upproret startade i Montana. Kuststaterna verkar vara USA. En demilitariserad zon har upprättats på Manhattan, NY, där innevånarna lever i någon sorts Mad Max-tillvaro bland krypskyttar, stråtrövare och vanliga människor som försöker göra det bästa av tillvaron med ständig brist på mat och electricitet.

Matty Roth är en ung fotograf som får chansen att hänga med ett nyhetsteam rätt in i smeten. Men deras helikopter blir nerskjuten, alla dör utom Matty. Han finner sig vara den enda journalisten inne i DMZ. Eftersom han inte kan ta sig ut bestämmer han sig för att göra det bästa av situationen och börjar rapportera vad han ser.

Jag tycker serien är lite ojämn, vissa saker hänger i luften. Är det fullskaligt krig utanför Manhattan? Eller är det just på Manhattan, The DMZ som striderna äger rum? Vilka stater är indragna? Hur många har dött i kriget? Samtidigt är det en engagerande historia som gör att jag kommer att köpa nästa nummer. Riccardo Burchiellis illustrationer är toppklass.

Brian Wood, Riccardo Burchelli
DMZ - On The Ground
Vertigo
128 sidor

lördag, oktober 14, 2006

The 9/11 Report - A graphic adaptation


Originalrapporten till elfte september är en ganska svårnavigerad historia på runt 600 sidor. Detta faktum har avskräckt nog så många läsare. I ett försök att få fler läsare har en serieversion av rapporten just kommit ut.

The 9/11 Report - A graphic adaptation funkar rätt bra. Den ger en bra överblick och sammanfattning av busets planer och tillvägagångssätt. Bäst är den när den beskriver själva händelseförloppet, dels med pedagogiska minut-för-minut-diagram dels med ögonvittnesskildringar och hårda fakta.

Den ger också en mycket intressant inblick i terroristernas förberedelsearbete, vilka de var, vem som satt bakom spakarna. Det är förbluffande detaljerat, författarna till rapporten kan förutom att namnge alla förövare också berätta hur de drog upp sina planer, vilka problem de stötte på under planeringens gång och hur de slutligen satte sin plan i verket.

Sämst är slutet när kommissionen ger förslag till förbättringar av myndigheternas arbete, hur olika byråer bör omorganiseras. Det blir rätt byråkratiskt och segt. Men på det hela taget har Sid Jacobson och Ernie Colon åstadkommit en läsvärd faktabok.

Sid Jacobson, Ernie Colon
The 9/11 Report - A graphic adaptation
Hill and Wang, 2006
128 sidor

onsdag, oktober 11, 2006

Stuck Rubber Baby


Jag skulle vilja hävda att Stuck Rubber Baby av Howard Cruse är ett bortglömt mästerverk, helt i klass med Art Spiegelmans Maus eller Marjane Satrapis Persepolis. Den har inte fått närmelsevis lika mycket uppmärksamhet som de senare böckerna, men den vore väl värd det.

Den utspelar sig i den djupaste amerikanska Södern under 60-talet, då medborgarrättsorganisationer började trötta på segregation och förtryck. Vi får följa Toland Polk, en ung, vit man som inte riktigt vet var han hör hemma. Han kommer in i radikala kretsar, där svarta och vita, homosexuella och straighta möts på lika villkor. Det är inget lätt val att skaffa sig såna vänner. På den tiden, på den platsen kunde sådana kontakter vara bokstavligt livsfarliga. Klanen, polisen, och de allestädes närvarande unga männen med sydstatsflaggan hängade i bilantennen gör livet surt för Poland och hans vänner.

Poland blir kär i Ginger, en ung radikal tjej som drömmer om att bli den nya Joan Baez. Samtidigt blir han långsamt varse om att han kanske inte är så heterosexuell som han skulle vilja vara. Rasmotsättningar och sexualitet är tunga ämnen, men Cruse lyckas hantera dem på ett lysande sätt.

Stuck Rubber Baby är en mångbottnad och tät berättelse av högsta kvalitet. Oerhört skickligt tecknad med otaliga detaljer. Den tar nästan lika lång tid att läsa som en vanlig bok. Cruse hade tänkt att det skulle ta två år att göra boken, det blev fyra. Under arbetets gång sålde han av orginalteckningarna för att kunna finansiera boken. Det finns fortfarande flera till salu. Jag kommer att köpa en inom kort.

Howard Cruse
Stuck Rubber Baby

Paradox Press, 1995
210 sidor

onsdag, oktober 04, 2006

Cynisk romantiker



Det står "serieroman" på omslaget till Åsa Grennvalls nya bok Cynisk romantiker. Men jag vet inte hur fiktiv den egentligen är. Samma historia berättas som i hennes andra, mer uttalat självbiografiska böcker: En vilsen uppväxt, ett utanförskap och framförallt en kall, känslolös mamma. Jag tror den mamman på ett sätt eller annat varit med i alla böcker Åsa Grennvall gett ut. Hon vill förstå, hon vill få kontakt, hon vill försonas, men det går inte. Hennes mamma släpper inte in henne.

Alt-countrysångaren Jim White har en lysande låt som heter "The Wound That Never Heals". När jag läser Cynisk romantiker kommer jag osökt att tänka på den. I Åsa Grennvalls fall verkar hennes förhållande till sin mamma vara just det, såret som aldrig läker. Jag skulle vilja säga att nyckel till hela hennes serieproduktion ligger just där.

Den här nya boken består av två delar. Den första utspelar sig 1993, Åsa är en tjej som känner sig utanför, hon träffar inga killar och känner sig allmänt nere. Hennes första kille som hon längtat så länge efter visar sig vara ett svin. Den andra en velig stackare. För att få bekräftelse börjar hon kröka hårt och släpa hem killar i parti och minut. Rätt destruktivt på det stora hela.

Den andra delen utspelar sig tio år senare, till största delen hos en kompis som mår dåligt. De talar om sina liv, om psykiatri och jämför sina terapeuter medan kvartsfinalen i hockey-VM pågår. Den ödesdigra matchen där Sverige vände ett 1-5-underläge till vinst 6-5.

Cynisk Romantiker är en mycket bra bok, den hör till hennes bästa tillsammans med Sjunde våningen och den slutar hoppfullt vilket inte hör till vanligheterna i Åsa Grennvalls författarskap. På vilket sätt får ni läsa själva.

Åsa Grennvall
Romantisk cyniker
Ordfront, 2006
136 sidor

måndag, oktober 02, 2006

Liv Strömqvist


Liv Strömqvist är arg. Hon är jävligt arg. Hon är också trött, hon är in i döden trött på alla gubbar, unga som gamla.

Liv Strömqvist sätter, med sin debutbok, fingret på den ömma punkten och trycker till allt vad hon orkar. 100 procent fett är lysande tour de force, i brist på bättre svenskt uttryck.

Hon är rolig, elak och knivskarp. Få går fria: männen, kapitalet, United Fruits, Timbuktu, Claes Elfsberg, Björn och Benny, skånska gymnasienazister. Alla får de genomgå den Strömqvistska skärselden. Jag skulle önska att de alla lärde sig något av den.

Jag ser med nöje fram mot fler seriealbum från Liv Strömqvist. SvD:s ledarsida, Göran Hägglund och Peter Wolodarski får gärna vara med.

Liv Strömqvist
100 procent fett

Ordfront förlag, 2006
117 sidor